Jaaoopp.. Skulle läsa min engelska roman. fy vad tråkigt det var.. Kanske inte gav det en ärlig chans, men efter 10 sidor pallade jag inte mer. jag satt bara o tänkte på annat så kom inte ihåg vad jag läste ändå. Hoppas på bättring imorgon.

Det är kolsvart ute- igen. Sen kväll alltså. Vart tar dagarna vägen? Jag hinner inte riktigt med känner jag. Ju äldre hon blir, desto kortare blir dagarna. Hinner inte ens med hälften av det jag vill göra.

Vi var iaf ute och cyklade idag, jag och Havanna. Tog en sväng ner till bibblan och lånade böcker på vägen. Hon gillade det starkt! På hemvägen busade vi lite. Jag klappade henne lite på armen medans vi cyklade, sen kittlade jag till henne lite grann, oj herregud vad hon skrattade! Cykling kombinerat med lite kill var en hit! haha. Dessutom försökte hon rymma från mig flera ggr. När jag satte ner henne från cykeln utanför bibblan medans jag skulle låsa den, fick hon för sig att hon skulle minsann till affären! Oj vad arg hon blev när jag sa nej och lyfte upp henne. Helt vansinnig. På biblioteket lekte hon tittut mellan hyllorna och ville riva ut alla böcker. sedan försökte hon krypa ut hela tiden, fick ställa mig för utgången medans jag packade ihop sakerna, men hon skulle bara förbi! Haha, hon har blivit så stor alltså, helt sjukt. Min älskling.

Jag har tänkt på en sak. När man bloggar, är det inte just så att man förfinar verkligenheten väldigt mycket? De flesta (även jag) påstår ju att "jag skriver för mig själv", men det där tror jag inte riktigt på. För jag tror det är få människor som skriver hur det verkligen ligger till. Att förhållandet inte alls går bra tex, eller att du mår aaas dåligt just nu, eller hur jävla förbannad du är på en viss person osv osv. Listan kan göras lång. Jag tror de flesta vill måla upp en bild av hur deras liv är, oftast helt underbart, så alla ska vilja leva just det livet. Förut skrev jag väldigt personligt, speciellt i min första blogg, precis hur jag kände. Men det har blivit mindre och mindre. Sållar bort det jobbiga och tar oftast bara med det bra.

Visst läser jag bloggar där det står hur trött personen är just nu, eller hur jobbigt där är med småbarn, men just det där personliga det utelämnas nästan jämt.

Jag tycker att det är ganska bra iofs, jag har faktiskt ingen lust att blotta mig på internet på det viset, så pass att hela världen ska kunna se allt. Lite vill jag behålla för mig själv faktiskt, och det tänker jag fortsätta med.